det finns ingen inspiration. ingen glädjande inspiration.
vill ni ha feministisk kommentar?
-nämligen´, jag gjorde en undersökning på mitt jobb som ringa-runt-are... på en 30 minuters period ringde jag sammanlagt 45 personer, varav 37 var män.
där har ni det fittor, svart på vitt, det är männen man åtrår.
jag funderar ärligt på att bli lesbisk, eller varför inte börja tända på murar...
för det gör så sanslöst jävla ont att åtrå en kukbelägsnad människa.
sådär ont att varenda nerv i kroppen sätter sig i motangrepp, sådär att varenda centimeter av kroppen skriker vid tanken på att han är med någon annan... att jag spelas som ett jävla ingenting, behandlas som ett billigt fnask och sen för att återgå till att vara pojkvän... men inte min pojkvän. utan HENES...

det finns inte ord som räcker, jag önskar jag kunde hata. jag önskar jag förmådde uttrycka min ilska och smärta i vrål, skrik och fasansfull gråt.
jag önskar jag inte förblev så innerligt olycklig och så jävla bitter 24-7.
jag tänker inte alls redigera denhär texten. den är fel, ur balans och utan rättstavelse. precis som den ska va .
RÅ

Bitterfittan